Växtavfall från invasiva främmande arter

Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande arter. Om du upptäcker invasiva främmande arter i din trädgård, ta bort dem så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre!

Vad menas med invasiva främmande arter?

De arter som flyttats från sina naturliga miljöer till ett annat område kallas främmande arter. I de allra flesta fall gör det här inget, men det finns främmande arter vars egenskaper kan orsaka mycket stora skador på naturen och för viktiga verksamheter i samhället. Det är dessa som kallas invasiva främmande arter.

Gör så här

  • Se till att få bort hela växten och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. Bäst och enklast när det gäller vissa arter, är om du tar bort dem innan de går i blom.
  • Förpacka växtavfallet i väl förslutna säckar.
  • Om du har mindre mängd växtavfall från invasiva främmande arter kan du lägga det förpackade växtavfallet i din soptunna för restavfall.
  • Om du har lite större mängder växtavfall från invasiva främmande arter ska du lägga det förpackade växtavfallet i containern för brännbart på en Returpunkt.

De här växterna ska du se upp med

  • Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) mycket spridd i landet, men kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.
  • Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) EU-listad växt som sprätter iväg sina frön. Den är spridd i hela landet.
  • Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) EU-listad jätteväxt som är spridd i hela landet. Har växtsaft som kan ge brännskador på huden.
  • Parkslide (Fallopia japonica) en av de värsta och mest seglivade invasiva främmande arterna i landet.
  • Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) en mycket invasiv, EU-listad våtmarksväxt som det fortfarande finns chans att utrota!
  • Vresros (Rosa rugosa) vanlig i stora delar av landet. Möjlig att bekämpa när den är liten.

Du kan läsa mer om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats

Dela sidan: