Reningsverk

Slottshagens reningsverk är en av tio reningsverk som renar avloppsvattnet i kommunen. Vattnet renas genom flera olika steg innan det kan släppas ut i Bråviken.

Det första avloppssystemet i Norrköping byggdes 1872. Innan dess spolades allt avfall ut på gator eller transporterades med häst och vagn. Det var inte förrän på 1950-talet som rening av avloppsvatten togs på allvar och 1958 stod Slottshagens reningsverk klart. Det var då det största reningsverket i landet. Idag är det ett av de tio största. I hela kommunen finns totalt tio reningsverk som renar avloppsvattnet.

Avloppsvattnet från reningsverken kontrolleras så att vi följer de utsläppsvillkor som finns. Tillsyningsmyndigheten är Länsstyrelsen.

Det är vårt laboratorium som analyserar och kontrollerar att reningen fungerar och att vi uppfyller de krav som finns.

På reningsverken gör vi inget dricksvatten. Det gör vi i ett vattenverk.

Dricksvatten

Så renas avloppsvattnet på Slottshagens reningsverk

Slottshagens reningsverk tar emot cirka 45 miljoner liter avloppsvatten varje dygn. Vi renar avloppsvattnet från skräp, organiskt material, kväve och fosfor.

När avloppsvattnet har renats genom mekanisk, kemisk och biologisk rening, med mycket hårda krav på kvalitet, släpps det ut i Bråviken.

Mekanisk rening

Det första som vi måste göra är att fånga upp större saker och skräp som kommer med avloppsvattnet till avloppsreningsverket. Det gör vi med hjälp av rensgaller. Det blir väldigt mycket skräp som fångas upp. Totalt blir det 4 ton med skräp per vecka! Vanligt skräp som kommer till reningsverken, men som inte hör hemma i avloppsvattnet, är bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast, hushållspapper med mera.

Skräpet som fångas upp skickas till Händelö där det eldas upp och blir fjärrvärme. Visst är det bra att vi kan ta tillvara på skräpet men det bästa vore om alla istället spolade ner rätt saker i toaletten.

Kemisk rening

I den kemiska reningen vill vi framför allt avskilja fosfor. Därför tillsätter vi järnklorid som klumpar ihop sig med fosfor och sjunker till botten av bassängerna. Slammet som bildas på botten samlar vi ihop med hjälp av skrapor.

På ytan av bassängerna samlas ofta fett. Fett är ett stort problem när det hamnar i avloppet. Det stelnar och kan bilda stora fettproppar i ledningarna. Läs mer hur du undviker att spola ner fett och matolja i avloppet på sidan Torka upp fett och matolja.

Torka upp fett och matolja

Slammet rötas i våra rötkammare och då bildas biogas. Läs mer om hur vi tar tillvara på slammet och biogasen på sidan Näringsrikt slam och energirik gas.

Näringsrikt slam och energirik gas

Biologisk rening

Bassängerna som tillhör den biologiska reningen innehåller massor av speciella bakterier. De omvandlar kväve som finns löst i avloppsvattnet till kvävgas. För att processen ska fungera blåser vi in mängder av luft med hjälp av luftpumpar. Det är därför vissa av bassängerna bubblar kraftigt.

Tänk på vad du spolar ner

Våra reningsverk är byggda för att ta hand om människors naturliga avfall. Allt annat som hamnar i toaletter och avlopp ställer till problem och innebär skada på vår miljö. Varje vecka rensar vi ut flera ton skräp bort från våra reningsverk som inte borde finnas där. Kläder, tops, bindor, våtstarka papper och fett är bara några exempel på sådant som du inte ska spolas ner i avloppet.

Reningsprocessen är idag mycket effektivare än tidigare. Men trots det kan vi inte bryta ner alla miljöfarliga ämnen som bensin, oljor, lösningsmedel, färg, mediciner och tungmetaller. Om dessa ämnen hamnar i avloppet följer de också med ut i Bråviken.

Om vi alla tänker på vad vi häller i avloppet, sparar vi både på miljön och får renare vattendrag. Dessutom påverkar det allas ekonomi genom att kostnaderna för vattenreningen minskar.